Avbrott i vardagen i april och maj

Våren gör mig inte bara glad utan också spontan och väldigt rastlös. Jag vill att något ska hända precis hela tiden, och ibland kan jag bli lite sur om ingen har tid eller möjlighet att dra igång någonting med mig. Jag känner mig så desperat under vårmånaderna – jag måste njuta maximalt nu nu nu för vem vet när den midsommartypiska kylan eller den alltför heta, alltför brådskande sommaren kommer.

En sak som jag tycker är extra rolig att göra på våren är att resa. Förra året firade vi valborg i Bremen, vilket var fantastiskt. I år blir det tyvärr inte Tyskland, men jag har faktiskt hela tre kortare resor inbokade under den närmaste månaden, och det stillar vårkrypandet i benen lite grann.

Sushi på en apprestaurang i Bremen. Trodde inte jag skulle klara av att äta sushi igen efter detta på grund av min extrema mättnad. (Mindre än en vecka senare var jag back in the game.)

Imorgon styr jag, sambon, hans föräldrar och deras ragdoll mot vitare vyer – vi ska fira påsk i Ruka. Ni vet redan vad jag tycker om vintersporter, och vid det här laget kan man verkligen säga att jag är måttligt road av snö, men det ska ändå bli trevligt. Jag älskar att åka långa vägar i bil, jag har många olästa romaner och jag föreställer mig att jag kommer att komma tillbaka med inte bara chokladfinnar utan kanske också vårens första fräknar i ansiktet.

I början av maj sticker jag iväg till Åbo på konferens. Det kan nog låta som en lite för fjuttig och alldeles för arbetsstinn resa för att platsa i ett sådant här inlägg, men till saken hör att jag älskar både Åbo och språkvetenskapliga konferenser, särskilt om det innebär att jag får hänga med både tidigare och nuvarande kollegor under tiden. Det är dessutom inte varje dag jag får höra någon prata om grammatik längre nu när jag mest hänger med pedagoger på jobbet, så YES PLEASE säger jag till alla konferenspresentationer som innehåller mumsigheter som satsflätor, objektsutelämningar och nominalfraser.

I april förra året var jag på konferens i Karlstad. Jag reste iväg ensam, kände ingen och hade dessutom inte kunnat öva på min presentation eftersom jag tappade rösten fyra dagar före avfärd. Gick bra ändå, och så fick jag ju prova på apprestaurangen Pinchos.

I slutet av maj ska jag iväg på kompisresa, vilket kan vara den bästa sortens resa. Vi hoppar på Wasaline en fredagseftermiddag och tillbringar sedan hela helgen i Umeå. Jag hoppas på uteserveringstemperatur, sol, kall öl, god mat och lite shopping.

Var i Umeå och kompishängde senast i mars 2017 (men hängde där med bror och sambo i somras också). Kompisgänget skärs dock ner med en tredjedel denna gång eftersom den tredjedelen ska föda barn i samma veva.

Det blir en fin vår, det här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s