I lördags firade vi vår förlovning genom att pressa in 30 personer i sommarstugan. En programpunkt var kräftskiva, komplett med hemgjorda kräfthattar och snapsvisor. Det blev en så himla lyckad kväll. Min vän Sofia höll i kameran nästan hela kvällen, och det var verkligen tur! Låt oss resa tillbaka till förra lördagen.
Det blev ingen avancerad dukning eller pyntning, men vi var bra nöjda med att ens ha lyckats med konststycket att ordna sittplats åt alla. Strax efter 17 började folk droppa in. Solen sken, vilket vi hade hoppats på, men det blåste väldigt mycket.
Det gjorde inte så mycket, för då fick folk sätta sig inne i värmen genast i stället.
Snapsen hälldes upp. Självbetjäning gällde.
Jag och sambon/fästmannen hade kul såklart. Svårt att inte ha det när man har 28 vänner i samma rum.
Sedan lade mörkret sig och det blev lekdags. Först inomhus, där Sofia hade förberett en variant av ”skoleken” som man brukar ha på bröllop. (En av frågorna, som gästerna skulle ta ställning till, var t.ex. vem av oss som hade kortast stubin. Alla höjde enhälligt sin Linda-lapp. Nästan lika enhälliga var de om att jag det var mest sannolikt att jag skulle bli känd, och tyvärr också att om någon av oss skulle bli seriemördare så är det jag.)
Sedan blev det femkamp (som jag tror blev en fyrkamp till slut?) som Sofie ordnade. Det var roligt. Mitt lag lyckades till exempel bryta av en gurka på mitten utan att röra den med händerna, och tappa ett okokt ägg från 1,5 meters höjd inte mindre än tre gånger utan att det gick sönder. Tyvärr gick grenarna i tävlingen inte ut på något av dessa två moment.
Sen gick vi in och åt kaka.
Fotograferades. Tydligen både framifrån och uppifrån.
Och lekte lite till! Sedan var klockan nästan midnatt, några försvann iväg in i bastun, andra åkte hem och jag och några andra satte upp discolampor, höjde musiken och spelade spel. Klockan halv tre grillade vi och åt pajrester och började bli sömniga. Höll ut i ytterligare två timmar innan det var dags att bädda ner sig.
Godnatt alla barn!
Linda och livet 
En reaktion till “När vi ställde till med förlovningsfest”